Jag surfade lite grann och kom fram till en hemsida där så fann jag en lite bild där det stod " Den som tror att kärlek inte kan köpas för pengar har aldrig haft en hund " . Det tyckte jag var lite kul, någon som håller med?

Julens klart finaste dag.

Jag stiger upp till en halveters snö- hav.

När jag är klar skyndar jag mig ut.

Tildra är lika glad som mig att få komma ut i snön. Vi leker. Gömmer oss i snödrivorna, för att sekunden efter överraska den andre. Kul.

Någon timme senare går vi på en promenad. Jag, mamma och Tildra. Jag tog med mig pulkan.

Först gick vi till min kompis som jag hade lånat ut selen till, och hämtade den. Spände fast pulkan i selen. Vi vande henne först vid att ha pulkan bakom sig.

Jag fick heja hon fick dra.

Vi styrde mot affären. På vägen dit sa jag till mamma:

-Arbetande hundar är lyckliga hundar! Det såg man. I de fokuserade ögonen.

Mamma gick in och köpte lite mat medan jag spände selen lite hårdare eftersom den

satt för löst. När hon kom ut la hon maten på pulkan.

-Ja, kom igen, jobba!

Hon drog maten ända hem. När vi kom hem fick hon mat som hon åt med god aptit.

-Bra, tyckte vi eftersom hon brukar äta så dåligt.

Sen tog jag upp henne i mitt knä där hon somnade.

Brukar er hund / hundar arbeta på något sätt?

  På upptäcksfärd.   Spanar in något.   På besök hos bekanta.   Hemma efter utflykt.  Jag undrar.

  Bäcken vid "stora skogen".  På Bohusmalmön.(Västkusten)

Det var övriga bilder från min valpdom.

Det blev lite svårt att få med allt.

/Tildra 

 Tjenixen allihopa!!

Nu sitter jag här och skriver för första gången: Tildra.

Nu ska jag berätta för er om min valpdom.

Det började så här: Jag föddes 13 mars 2009 i Julita. Då såg jag ut så här (fast här är jag nog några dygn):

söt va'?

Sen fick jag krypa in till Nibba (min mamma) och "äta". Jag vet inte helt säkert vem, vilka eller vad det var, men jag tror det var mina kullsyskon, som värmde mig så skönt, så skönt!

Här är jag 4 veckor (Det är bara filmstjärnor som blir fotograferade, hoppas ni förstår det!  ):

Jag och mina polare, bästisar, ni får kalla det vad ni vill, lekte varje dag, men ibland fick vi oss en tillsägelse (men det hindrade oss inte!).

                  spola.....spola.....spola.....spola.....spola.....

Nu har jag spolat några veckor i mitt liv.

Jag har nu blivit 9 veckor, då fick dom tag på mig via en annan kennel.

Här är jag 10 veckor och på väg till mitt nya hem:

(om ni undrar är det mattes hand som stryker mig över ryggen)

 Jag kom hem några dagar innan sommarlovet. Så vi hade mycket ledig tid tillsammans, t.ex låg jag och njöt i sommarsolen under vår stora lind,

  eller inomhus när det blev för varmt, eller kom några regndroppar

    Ni förstår, jag är en väldigt trygg hund vilket kanske syns på den här bilden, där jag sover i min ny- tuggade korg. Eller nydesignade, välj vilket som låter bäst.

Vi lekte massor ute och godissökade (matte rättar: godissökte.!), det gav mig hjärngympa så det small om det. Och när jag inte ville in blev jag lurad! Jag vet att det låter förfärligt, men jag ville bli lurad för de använde godis och leksaker, och det ville jag ju ha!

Sjön var vi på också, så här såg det ut

Sen tränade vi redan när jag var 10 veckor, men då handlade det mest om "följsamhet", vad nu det är. Jag gick lös på varenda promenad, jag började först använda "koppel", ett lädersnöre enligt mig, när jag var 4 månader.(vi bor inte i stan.)

Matte sprang och hittade godisar lite här och var, det var spännande tyckte jag för man visste aldrig var de fanns så det gällde att hänga med så inte man missade något. Och ibland gick hon åt motsatt håll som mig utan att säga något, men det hörde väl också till träningen antar jag.

Ibland när jag sprang till matte fick jag höra: KOM! med glad stämma. Konstigt tyckte jag men fortsatte. Vet ni vad som hände?  Jag fick GODIS. Jag blev övertygad om att det var superkul att höra det, och då kom jag glatt skuttande tillbaka.

Men sen var det så många som ropade så, så jag tänkte att jag testar om det går att slippa, det gick det för alla andra men inte för matte. Jag blev så förvirrad så matte bytte till HIT!

Vi tränade på det så att det funkade bra.

Men för någon månad sedan märkte matte att jag kom lika bra på "kom nu" som på "hit".

Jag hade sprungit ut gärdet brevid vårat hus och när matte såg att jag hade rymt, ropade hon HIIIT!. Men matte brättade att nu byter hon igen till "kom nu" eftersom hon tyckte att det var lättare att ropa det högt. Men nu blir det inga mer byten. Tror jag....

Det konstiga är att matte har inte "specialtränat" det, utan det var mest som ett "nu får du sluta nosa, vi går nu"- signal. Nu använder hon den som inkallning.

Men lyssna riktigt noga nu, efter allt jobb och byten kommer jag till-och-med när en människa är 1½ meter ifrån mig eller när en hund stör!!!

Nu går jag lös varenda promenad, passerar mötande utan problem OCH kommer på inkallning! Till-och-med jag är nöjd, för när jag kommer får jag ibland leka med en kattleksak som matte fick i julklapp från en kompis, men den är fortfarande spännande och rolig för matte gör det extra spännande när hon byter belöning, så nu lyssnar jag också mitt uppe i en fågeljakt.

I julklapp fick jag tuggben alltså grisöron och tuggknut.

Hoppas alla ni andra vovvisar också har haft en god jul och jag önskar er gott nytt år, även till mattarna & hussarna!

/Tildra

Nu har jag visst tagit en paus. Jag gör nog "come back" om några dagar.

Tycker du att jag ska skapa en kategori där jag skriver mina tankar om olika saker?

Vad ska den heta då? Skriv svar i gästboken eller som en kommentar!

Tildra satt alldeles nyss i mitt knä, men hon hoppade ner medan jag svarade i telefonen.

Precis, alldeles nyss, provade pappa ett musikinstrument som heter "leslie". Jag vet inte om någon vet vad det är.

Iallafall så, när pappa spelade så började Tildra yla! Aaaoohh!

Det låter så kul.  

När jag skulle hämta henne på eftermiddagen en gång, så började hon yla, jag fattade inte riktigt varför, och det är ju sällan som hon gör så, men det låter så kul!

Jag borde ta med mig kameran oftare, det får bli mitt nästa mål.  

Idag gick jag på en aktiv promenad men roliga övningar.

Jag hade med mig lite godis som jag kunde ha på prommisen(torrfoder).

Jag la ut en godis medan hon såg på, sen fick hon zick-zacka mellan mina ben.

När hon gjorde klart övningen jag bett henne göra fick hon ett "varsågod" som belöning, så hon fick springa fram och ta den.

Samma sak gjorde jag med inkallningen.

I slutet av promenixen fann jag några hinder vid en byggarbetsplats (dock inte farliga!)

Hon fick hoppa, springa i en "tunnel", hoppa upp på en kärra i 5 sek. (har hört att det ingår i agility, + att det är bra att öva passivitet med en unghund, särskilt i agility eftersom det är mycket fart och fläng då).

Idag efter konståkningen så tog jag ena skinnhandsken och stoppade den lilla handduken i som jag torkar skridskorna med.

Resultatet blev nästan som en dummy fast med fingrar.

Då tog jag "dummyn" och slängde den så att Tildra kom tillbaka, det gör hon självmant, det har behövt minimalt med träning för att hon ska göra det.

Hon kom med den glatt, fast första två gångerna skakade hon på den som om det vore en sork, men efter några kast slutade hon.

Jag sa inte till henne när hon skakade eftersom jag låter henne apportera på skoj. Så här ser den ut (bilden är arrangerad)